Dåligt minne

Tittade lite bland gamla foton.

Detta var precis ett år sen i Paris.

Hur sjukt tyckte vi det var.

Det är fortfarande sjukt.

C'est moi

Shimmer

Hur sjukt är det att man kanske befinner sig på den här takterassen den 6e september. Och lite nice att det finns all access Internet för det betyder att jag kan blogga från Paris. Fint som snus.

Idag ska jag på äventyr med 44 andra härliga människor, Kräftskiva på Tilda's landsställe. Det blir nog fest så det står härliga till. För det är nog det vi kan bäst... festa alltså.

Det ligger något sorts rosa glitter runt mitt liv nu. Ser ni det?

Om vi sedan ska titta lite närmare på min kompis Jenny's glitter runt hennes liv så är det nog rätt sweet det med.. Hon är i Chicago med sin lovedove Erik, dom ska se Dave Matthews Band...vad som inte hör till historien är att Jenny's pappa Jenny's bror och Jenny's kusin är med hahaha...

-Ja pappa låter nog oss va rätt fria och göra vad vi vill..

Erik är 22 och Jenny 19... No comments.


hahahhaha

Sen Anna på ICA, Kan du ringa, vi behöver lite talk om världens epicentrum,., Paris!

JENKA-Tuggummi

På torsdag börjar inte skolan!

´


Malmöfestivalen är ett stort moln av stekos och dubbelhakor och valkar skådas överallt. Men Timbak ska dit har jag hört, en lite neon.neu.rave Klaxons.

Jenny ska flytta, och jag tycker att Uno Svenningsson är bra. Hur otippat är allt detta.

Sen ska jag skaffa mig ett riktigt fint liv nu när jag slutat banken och allt. Jag fick till och med en orkidé och en väska när jag slutade i fredags.

Kan en viss Anna ta sitt körkort så vi kan dra härifrån. Jag har bokat tre dubbel-lektioner. Sååååååååå

Nu ska vi vara djupa

För att citera Albert Schweitzer (1875–1965, tysk teolog, filosof, läkare, missionär, musikforskare och orga-nist, född i det nu franska Alsace, mottagare av Nobels fredspris 1952):

”Framgång är inte nyckeln till lycka. Lycka är nyckeln till framgång. Om du älskar vad du gör blir du framgångsrik.”

nedräkning kan börja

Got a ride that's smoother than a limousine.

4 dagar kvar på jobbet. Hur bra är det liksom. Jenny är uttråkad och ringer och stör mitt i detta seriösa inlägg. Men det får hon så mycket hon vill bara hon är beredd på att dela hostel för 23 euro natten i Paris om allt allt allt verkligen allt skiter sig. Men det kommer det inte göra.

Jag känner att vi har en mycket avslappnad stämning på jobbet.

• Chefen sparkar omkull min papperkorg så vita papperslappar flyger ut över hela golvet
• Kollega nr.1 käkar glass ur en kaffekopp
• Kollega nr.2 kallar mig för "hjärtata mitt"

Give me all your money and I'll show you a card-trick.

Ostfralla

Jobbet går mycket bra. Jag får gå och köpa morgonfika vilket är ett stort ansvar, jag får välja vilka frallor kollegorna ska trycka i sig och sen får jag hämta posten. Jag känner att en bonus är nära.
Viktor jobbar sin sista dag imorgon, min snäcka. Men jag är inte sämre som bara har 5 dagar kvar efter imorgon. Fast innan dessa fem dagar så är det helg och då fyller brorsan 15 år. Fatta va fett. Ungefär så här låter det när jag kommer hem om dagarna:
-Steffi kom kom kom, lyssna nu!!!
Han står i trädgården och varvar sin moped som står på sitt stöd. Moppen får han absolut inte köra med innan tolvslaget den dag har kör lagligt....
-Jag har köpt ett skitcoolt kromat avgasrör som låter så här...och så gasar han ännu mer.
Jag: - Ja och?


Kanske man ska käka en fralla nu. 21.53

Jo just det..jag glömde hela grejen med att jag har en Hermès-logga ganska diskret i detta inlägg. Igår kom den in en mycket äldre man som hade ett Hermès-skärp han va typ 90 år. Jag blev riktigt impad.

Sen lyssnar chefen på Timbuktu efter stängning... hur fett är det
Det är endå en bank liksom

Sen fattar jag inte grejen med att blogger är 10 minuter efter med sina klockor.. Vad är grejen?

Wide Wild World

Helt lysande saker från min karriär som webdesigner, i skolan.

Och idag fick jag ett samtal från Anna som förmodligen kommer att förändra både mitt och hennes liv radikalt. Ja men HUR sjukt kommer vi inte ha det i Paris. På bara två veckor lyckades vi bo i de prostituerade kvarteren sen bytte vi till de mer lugna och vackra områdena. Träffa en regissör som bjuder upp oss på "a cup of tea" 04.30 på morgonen. Charma frukost-personalen på hotellet så vi får vip-treatment. Gå på ett x-antal barer och hitta stadens bästa mojitos. Dansa ass:et av oss på Barrio Latino där Anna var den enda blonda. Båtfest. Japanska ELLE tyckte att vi va skitsnygga och fotade oss haha...


MEN JA!

Sen som grädden på moset så kommer Jenny också.. Det är bara att steget över tröskeln liksom

Be tänk Be tänk Be tänk

13 dagar kvar på jobbet och 4 dagar som är helg mellan dom. Jag blir förvånad varje gång jag räknar...det är ju faktiskt riktigt lite och det är riktigt skönt. Bla bla bla Igår slutade en man på vårt jobb, han hade jobbat 33 år i banken Han firades av med en fin blombukett och tosca-kaka, låt mig aldrig fastna på ett enda ställe. Det får bara ske om jag äger stället själv.

Hur sjukt är det om vi bara vill så kan vi befinna oss i Paris om nästan exakt en månad. Hur sjukt är det? Vem "vi" är fortfarande inte officiellt då en betänketid har inletts.

BE-TÄNK

Tak-terass men JA